skön-het
Det är så skönt när man glömmer att sätta på jobbtelefonen. Det är liksom ingen som ringer då. Så tyst! Sen är det skönt när alla har halvdag, för då är knappt någon på kontoret och ingen är dum och planerar in en konferens. Sen finns det några efterblivna men de har sina anledningar dem också. Så är det jag. Som är gift med min konferensavdelning. Dagen och förhållandet till ära har jag satt på mig en ring. Körde casual friday och skippade jobbskjortan (egentligen för att jag var för förbannat trött för att byta om, men ändå).
Fredag idag alltså. Jobb tills det är tomt här. En kaffe på det. Eventuella äventyr i bil genom Täby på jakt efter skjut-och sprutlokaler. Eventuellt tänka jag utnyttja en annan på alla möjliga tänkbara sätt. Schpungle!
En fredagskväll att överleva. Går det som det brukar gå går jag inte imorgon. Idag tog jag med mig high-healsen (ee?) in till jobbet för att slippa skämmas över mina lök-converse.
Retro? Kanske. Passande namn på stället. Det planeras någon slags reunion med klassen. Och öl på det. Jävla massa för att palla (don't love you anymore) men det kan bli kul.
Good old friend Mickan ringde igår. Bjöd upp till hemmafest! Inte hos henne. I Djurshooolm 300 kvadraaat. Åhfan, coolt. Lär ju.
Back on track igår. Jag tillbringade för ovanlighetens skulle tid med min käre far a k a Majoren Gunnar. Vi var ute och sprang! 7 km allt som allt. Refreshing och knappt en gnutta treningsverk idag. Vi var söta i våra pulsklockor, skrikandes åt varandra för jag lyssnade på ljuv hardcore och hörde inte alltid vad han sa.
"Vad har du för puls Johanna?"
"VAAA?"
"VAD HAR DU FÖR PULS?!"
"SA DU NÅGOT?!"
"VAD I HELVETE HAR DU FÖR PULS OCH DRA UR SKITEN UR ÖRONEN!!"
"Jaså, 175! Och håll! DUU DÅ?"
"75.."
"Vaffaan"
Bara för att han är äldre (minus 20 slag) och cyklar 4 mil varje dag (minus 100 slag) och har mördarkondition (minus 40 slag) och hade riktiga joggingbyxor (minus 10 slag) och och och ... En dag ska jag bli som min far.
Lurre snart ellooor?
Tusen knäckebröd, hundrafemtio sorterade fakturor, åtta besvarade mail, fem bokningar och en videokonferens senare.
Att man kan göra så mycket men ändå så lite. Eller så är jag bara jävligt snabb. Nu går jag för dagen!
