labilitet

Och solen gick upp..

Pannkakor till frukost?


(För att symbolisera fallet alltså.)



Jag förstår mycket väl att mina tankar är svåra att hänga med i. Detta var långsökt. Förklaring ett måste, men inte ens hälften skulle förstå ändå. Detta var inte ens i närheten av hur långt mina tankar i vanliga fall sträcker sig.

En vana. Ett inlärt beteende. En nödvändig försvarsmekanism.

Fuck it.
Trots allt är det lättare om man delar det med någon. Min frukostgäst är given och bjuden.

Bring sugar




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0